Småstadens förbannelse.

Kom på det nu. Det är faktiskt småstadens förbannelse, det jag skrev i förra inlägget. Att alla försvinner ut i världen åt olika håll och kanske skiljs åt för alltid. För Nässjö erbjuder ju ingen framtid på det sättet och funkar inte i längden för någon som vill upptäcka mer än Hotell Höglands bardisk. Jag är faktiskt galet avundsjuk på mina kära klasskamrater som är från Stockholm och har de flesta av sina vänner kvar i stan. Som kan spendera en fredagskväll med sitt gamla gäng utan att det innebär livets planering ett halvår i förväg eller sjunka ner framför TV:n med sin bästa vän utan att det innebär otaliga timmar på tåg och ett antal hundralappar i kostnad. Fuck it.