Midnight

Sitter hemma i min fantastiska lya på Finnbergsvägen i Nacka. Jenny diskar, jag mailar Bertil Svensson och Elin sjunger. Titt som tätt lägger Jenny en stämma och jag ryser av välbehag. Det är i sanning en glädje att få bo med två så bedårande fina sångfåglar och jag njuter mest hela tiden. Jag börjar så smått komma iordning i rummet men fortfarande står ett gäng banankartonger uppstaplade längs ena väggen. Jag känner sån frid här och lugnet sprider sig i kroppen så fort jag kommit in på vår höstvackra gård. Det röda tegelhuset från 50-talet är charmigt som få och vår terass är livets bästa plats för en kopp te i förmiddagssolen. Och att jag har börjat klarna i mina tankar. Helt plötsligt ska jag på dejt med en Indien-kvinna, skolan känns stabil och min bästa Göran har fixat en själavårdare. Jag har börjat äta ordentligt och relativt regelbundet och ordningsstandarden i rummet är förvånansvärt hög. Stressen börjar minska och jag blir mer och mer rationell i mitt tänk och jämnare i mitt humör. Som bra på alla vis. Nu väntar en vecka i Kroatien med Stinet my love och ja, det kan liksom inte bli bättre. Inte på något vis.