2009-10-22

Award

Finfina Emilia som jag MÅSTE fika med innan hon far down under gav mig en award vilket innebär att jag ska berätta sju saker om mig själv. So.

1. Jag har ett sår åsamkat av ett fiskben i min hals. Efter en helt fantastisk vecka i kroatien tänkte jag och Stina fira med en trevlig middag på en hyfsat fin restaurang. Eftersom fisk är något som jag hittills mer än gärna inmundigat så beställde jag glad i hågen in en kroatisk medelhavsspecialité, någon form av vitfisk. Efter kanske halva måltiden känner jag hur något fastnar djupt nere i halsen. Jag hostar frenetiskt och springer sedan in på damernas för att försöka få bort det som nu känns som ett helt akvarium i halsen. Det gav dock inget resultat och efter mycket bröd och vatten kör den smått hypernervösa servitören mig och Stinet till ett sjukhus i närheten. Där väntar livets käckaste läkare som raskt kör ner båda spatlar och tops i min ömma hals samtidigt som han skämtar om att jag är "nya" Britney Spears. Dock gav inte heller detta något resultat så för att lyckas få mig i säng gick jag och Stina till vår favvobar "Kult" där några bosniska affärsmän bjöd oss på "JD & coke" tills min hals inte gjorde lika hysteriskt ont längre. Dagen efter var ändå genomlidlig och jag såg ständigt till att suga på någon tablett eller dricka te, allt för att lindra min stackars ömma strupe. Som väl var flög vi hem senare på dagen och jag fick full service av Ryan Airs personal med gratis vatten och smärtstillande. Halsen var vid det här laget väldigt svullen och kväljningarna kom så fort jag behövde svälja. Nice! Då min kära fader ringt SÖS kunde jag imorse äntligen få hjälp av en svensk läkare som fokuserade mer på min hals än på mitt hals och diverse kameror kördes ner i mig för att se det elaka lilla fiskbenet som kanske satt kvar i mig. Jag blev matad med blåbärssylt för att benet skulle synas tydligare men även om det kändes som om jag hade ett helt fiskskellett i svalget såg de inget blåblänkande ben. Däremot ett ganska rejält sår som troligtvis sträcker sig nedenför svalget och därför känns som en kniv så fort jag sväljer. Ipren, flytande föda och vila blev jag ordinerad och som om mitt tillstånd inte skulle vara avskräckande nog sa doktorn leende åt mig att ta det lugnt med laxen. NEJ, JAG TÄNKER ALDRIG MER ÄTA FISK.

2. Jag har en crush på Norrland och är mäkta stolt över att härstamma från norraste Lappland.

3. Jag brukar ta sönder saker när jag blir arg/ledsen.

4. Jag tycker att tanken på äktenskap känns väldigt läskig.

5. När jag var femton kikade jag och Lina in genom Johans och Martins fönster ett antal gånger. En gång trillade jag och stukade foten och Johans pappa hann se oss när vi försökte springa därifrån. Detta är dock inget varken han eller jag tog upp när jag senare i livet i egenskap av dåvarande flickvän till mitt tidigare spaningsobjekt besökte det Anemyrska hemmet. Han mindes det nog inte och jag, tja undvek det.

6. Jag har världshistoriens sämsta tålamod. Så dåligt att jag ringer 118100 om jag vill ha tag på något nummer, även om det inte är viktigt och även om jag snart är i närheten av en dator med fungerande internet.

7. Jag försöker lära mig att njuta av ensamheten.


So. Kanske har ni lärt er något nytt eller så har ni inte orkat läsa utan scrollat till slutet. Oavsett så tycker jag iallafall att Malin, Klarran och Mia kan få en award och skriva sju saker om sig själva. Det vore väl roligt? jA!

Och Emilia, vi måste ses innan du åker!

4 kommentarer:

malindarling sa...

Malin vem?

HILDA sa...

Ang. nr 5: Kikade ni verkligen in i deras fötter?

Malin sa...

malin du! och hilda också tycker jag!

E sa...

Det är ett måste, ja!