Guldet blev till sand

Jag har precis avslutat ett samtal med gulletussKlara. Och innan det var jag hos älsklingsStina och drack te och planerade brölle med henne och Annagumman. Det var fint på alla vis men ja, den här sommaren... just nu känns den sjukt ohet. Ungefär som jag själv känner mig. Orken har tagit semester och huvudet snurrar fortare än jag hinner med. Det känns som om livet springer ifrån mig utan att jag är delaktig i loppet. En dusch på den kanske? En värmekudde och lite kärlek a la Grodis? (Tomas är kvarlämnad i Stocket) 5 ipren att stilla värken med? Behöver jag säga mer än att jag återigen förbannar syndafallet och den fruktansvärt osmarta idén med PMS och smärtor i ryggslut och mage en gång i månaden?