Ashes away

Jag blir så trött på mig själv! Har spenderat en alldeles för onödig stund på stan eftersom jag var sugen på att handla något. SUGEN!?! Jag har mer kläder än någon människa jag känner (förutom Fanny&Hannah =)) och knappt inte plats med dem, trots att jag alladeles nyss rensade mina garderober både här i Stocket och hemma i Nässjö. Och varje gång jag rensar blir jag lika förvånad över hur mycket snygga grejer jag har och bestämmer mig för att inte handla mer, för jag har varken plats eller BEHOV! Men sen kommer de där dagarna då man liksom vill köpa något nytt bara för att det är kul, och sen slösar både tid och pengar på något så, i mitt fall, totalt onödigt som shopping. Så för att straffa mig själv för min idioti idag gick jag med i Amnesty på hemvägen. Eller straff och straff, men det kändes bra, som någon slags botgöring!

Idag har jag även använt ett par leggings som jag köpte för ett år sen ungefär. Och aldrig har använt för att de varit lite... konstiga. Ja, jag har ju något av en maskeradgarderob. Så idag åkte de på för de kläder jag inte använt fram till augusti går raka vägen till Myrorna. Sen får de vara hur festliga och spexiga som helst!

Tänkte bjuda på några "dagens outfit"-bilder. Käckt minsann.



Visst är tajtsen ändå fina? Kände mig lite enhörningsklubben. Eller Fanny. Nu väntar livets bästa valborg: Uppis och Malmöt men först våfflor, Betel och Jenny! Och appråpå tidigare inlägg, det blir blogg ett tag till. Och nej, jag är inte arg på något, tycker bara livet är lite... otippat ibland!

I'm digging up a tree in the garden.

Har som en synnerligen effektiv dag, förstår inte, det måste vara våren som har en såpass positiv inverkan på mig. Dock har våren även haft en extremt negativ påverkan på mig i form av en förkylning som inte riktigt vill ge med sig. En repris på förra året med andra ord men nu ger jag blanka tusan i allt vad kurering heter. Ingen vitlök, morotsjuice eller avhållsamhet från träning kommer implementeras i mitt liv, istället kör jag på 200% och tänker att jag kanske skrämmer iväg de envetna bacillerna. Det är vår för tusan, som gjort för långa ljusa nätter, lite sömn och ständig fest! Har även deklarerat idag. Det kan vara något av det läskigaste jag vet så efter dagens pärs är ekonomisk punkt 45 på min lista.

Överst på min lista all over är numera denna fantastiska melodi som gör mig så genomlycklig att jag nästan förgås. http://open.spotify.com/track/6AVsi5U8mhHx9b9Upukgzy

Sugarbaby!

Och jag blev så fruktansvärt sugen på hallonkola! Jag som har börjat mitt nya nyttiga liv och allt, inte bra alls. Okej, våfflor med hallonsylt kanske inte är något en dietist skulle rekommendera när det handlar om att "äta rätt för att komma i form" men om man äter det till middag är det helt godkännt skulle jag säga. Och glassen i Hammarby-plast-sjöstad var faktiskt som lunch. Nej tusan, jag och löften verkar ju gå lika bra som mitt pluggande, alltså väldigt obra. Så vad blir nu slutsatsen av detta? Jo, jag förblir ogift till döddagar eftersom jag aldrig kommer lyckas lova någon evig trohet och kärlek i nöd och lust. Seems like it spårar ur, yes. Ciao

Sun sun sun

Jag fick precis reda på att min förra kurs gick käpprätt åt skogen. Eller alltså, jag blev godkänd men nja, bokstavsbetyg ger viss hets och det är liksom inte kul att få sämre än B. Eller C... Min mage kurrar dock förnöjsamt efter våfflor med hallonsylt och jag är iordninggjord för natten. Känner mig som ett litet barn och luktar av Johnson & Johnsons babyolja, fattas bara att mamma kommer och vyssar mig till sömns. Det hade dock varit ganska harmoniskt kan jag tänka. Min dag har varit en matdag och imorgon väntar en fixardag. Har duktigt nog skrivit en 20 punkter lång "att göra"-lista och ja, det finns hopp för en gångs skull!

It's killing me no more

Usch, bloggen har verkligen tappat. Känner det mer och mer, den är så TRÅKIG! Men för att göra allt lite roligare tänkte jag berätta om min morgon och min gårkväll. (För det är ju så fantastiskt kul...)

Var på konsert igår på Mosebacke med ett gäng Betlos. Gillar att hänga med folkisfolk, får liksom en hemmakänsla och känner mig sådär trygg. Som på ett barnkalas när alla är snälla och man får äta glasstårta som ser ut som ett tåg. Ja ni vet. I vilket fall var det ganska tjockt med folk och såklart sprang jag på ett flertal frikyrkorävar. Mycket trevligt och tydliga punktvibbar. Så kom givetvis en sån där klassisk situation, jag ser en kille och känner igen honom men kan inte riktigt placera det, classico. Så märker jag att han ser mig och känner igen mig och till slut så blir det den där "hej-jag-känner-igen-dig-men-vet-inte-vartifrån-har-du-varit-där-eller-där-eller-känner-du-henne-eller-honom-ja-just-det-henne-känner-vi-ju-båda!". Och så blir man sådär glad, som att vinna på lotto ungefär, för vad kul att frikyrkovärlden är mindre än ett B-frimärke och vad festligt att vi lyckas hitta inte bara en utan 4 personer vi båda känner! (Nej, nej, givetvis inte någon ironi alls här). Nu visar sig detta dock vara en mycket trevlig ung man och vi har som ett gemytligt häng. Allt är frid och fröjd på alla vis tills jag återigen blir uppmärksammad på en liten romans jag hade för, vänta nu, SJU år sedan. Vissa grejer ligger liksom kvar I guess. Och ja, jag tror ett flertal av er gissar alldeles rätt nu och nej, jag ska verkligen inte säga något så mycket som jag själv nämnt det men nu var det faktiskt inte jag! Haha.

Kvällen var förträfflig på alla vis och blev alldeles för sen såklart. Därför satte jag klockan på halv nio för att unna mig lite sovmorgon, yes det nya morgonpigga livet är tydligt min grej! Döm om min förvåning när jag då vaknade halvt yrande och klockan endast var sex! Var väldigt förvirrad ett par sekunder tills jag insåg att min kudde var blöt, mina kinder var fuktiga och min rygg gjorde ogudaktigt ont. Jag var mitt i en gråtattack och stormade ut i köket för att trycka i mig 3 ipren (ja, jag vet att det var att ta i men jag är inte alltid så klartänkt), lägga vetekudden i micron och kvidande profylax-andas i en hög på golvet tills den kokheta, välsignade kudden äntligen kunde lindra mina fruktansvärda kvinnosmärtor. Sen sov jag som en stock till tio och nu mår jag alldeles bra, frånsett ett dovt illamående som inte riktigt vill ge med sig.

That's the story, morning glory. Ha nu en strålande dag mina kära!

I always fall in love with the wrong guys

En fin picknick i en park med pizza, öl och klassen. Sol, disskusioner och utsikt över Norrmälarstrand. En rolig utekväll med Adam, Sofia och stans kompletta utbud på latinos. Kändes som en utekväll i Barcelona förutom kylan. Jag tror det här blir en alldeles fantastiskt fin helg!

Socker, knäckebröd och choklad

Ligger på min säng (Hur många inlägg har jag egentligen inlett eller tänkt inleda med dessa ord?!) och mår lite smått illa efter en halv liter O'boy. Kanske inte kvällens bästa idé att svepa i mig det såhär vid midnatt men vad gör man inte när man upptäcker att kylskåpet rymmer 3 liter mjölk som går ut 24 april! Då gäller det att skynda liksom. Har ikväll varit på Diakonia och upptäckt boktipset.se, galet bra båda två!

These words are my own

Idag har jag fått höra att jag pratar Nässjödialekt, Västerförorts-stockholmska och Göteborgska. Om vi lägger till tidigare kvalificerade benämningar såsom "SmålandsStockholmska" (Anna-Sara I love you!), "Någonting åt Örebrohållet", Jönköpingsdialekt och Dalmål kan vi ana att jag antingen är något schizofren eller att folk har börjat överskatta sina dialektkunskaper rätt grovt. Dialekter är ju ganska hippt så att säga, tack Fredrik Lindström, men ja, känns det inte lite uttjatat? Och att var och varannan människa ser sig som ett musikaliskt underbarn för att de kan "prata kulturskånska" är ganska skrattretande kan jag tycka.

Dock är jag den första att lägga huvudet på giljotinen när det kommer till just skånska, det ar ju såo roulitt! Och Joels värmländska är humor på riktigt, så ja, jag är ganska ambivalent i frågan trots allt. Vad tycker ni att jag pratar för dialekt? När det gäller Nässjödialekt och Jönköpingsdito så kan ni höra lysande exempel här och här. Patriotist javisst!

That's what friends are for!

Våren har flytt fältet för ett tag och Stockholm är grått och kallt igen. Har precis lunchat med Lalantha och vackra Paulina som behagade gästa hufvudstaden. Att vissa människor bor alldeles för långt bort är en insikt som återigen drabbat mig. Men att ha människor att hälsa på runt om i vårt avlånga land väger upp det ganska bra. Våren har varit full av fina besök såsom påsk hos mamma och pappa i Nässjö, volleyboll med Moa, bröllopsfix med syster och fika med Anna och Lova i Göteborg, häng med Suss och folkisälsklingarna i Jönnnet och fest i Uppsala hos Annacarin och co. För att inte tala om besök av mor förra helgen och stundande resa till Klarran & Sofy i Malmöt. Det är en tydlig glädje att ha så många fina människor i sitt liv!

Gonna build a mountain

No more sötsaker förän i september. Med undantag för normalt glassintag och bröllopstårta. It's a deal my dentist!

Everything is everything

Idag har jag druckit 9 koppar te, varav 6 på livets café.
Idag har jag bondat med Göran Skytte och fått hans mailadress.
Idag har jag handlat för 78:- vilket var exakt det belopp jag hade i lösa kontanter.
Idag har jag ätit nya Magnum-glassen med Renfjällan, den var magnifik.
Idag har jag ätit årets första jordgubbar, alldeles osvenska från Hötorget.
Idag har jag vinkat av min ömma moder efter en underbart mysig helg.
Idag har jag hängt med ett fint kärlekspar, men Fanny & Samuel är still mitt finaste, top notch!
Idag har jag haft Angelica på nattfika, kom kom kom du med!

Imorgon ska jag bli nyttig. Och odla lite. Och plugga. Och jobba. Och sy. Och och och....

Äntligen på väg

Sitter på Swebus på väg hem till Stockholm. Skrev precis ett inlägg om min kanske inte alltför positiva resupplevelse och ja, min aversion mot Swebus generellt. Så tryckte jag på "Publicera inlägg" och allting försvann. Finns det något samband mellan denna censur och de höjda biljettpriserna? Har Swebus måntro anställt en stab hackers som kontrollerar hur deras (värdelösa) internetuppkoppling nyttjas? Självinsikt, självkritik och service är tre ord jag i så fall vill förmedla till er på Swebus, något ni bevisligen lider stor brist på!

Sitter som sagt på bussen. Har facebookat, pluggat, dagbokat och jobbat. Som effektiva 5 timmar genom vårt vårvackra Sverige. Lämnade ett molningt Småland och en lovely påsk bakom mig. Den har varit som balsam för själen med finfina vänner, promenader med mor och välbehövliga samtal om livet. Som en lugn helg, inte överfylld av planer eller bokade fikor utan spontan och avkopplande. Jag har insett att det jag behöver för att må bra är att inte stressa ihjäl mig, inte fylla varje ledig sekund med aktiviteter utan kunna försjunka i Röda Korsets bokrum ett par timmar eller spontant ta en lunch med Kajsa. Den här påsken har varit som det bästa och för första gången ser jag verkligen fram emot att åka tillbaka till Stocket. Tack Jesus!

Speachless words

Jag mötte en blick idag och fick ett leende tillbaka. Ibland krävs det kanske inte långa samtal, hetsiga diskusioner och hårda ord. Ibland räcker det kanske med att låta tiden läka alla sår och att våga möta en blick från ett par ljusblå ögon som utan ord talar om att allt är bra. Att förlåta utan att ha fått alla svar. Att förlåta med ordlös kommunikation. Jag vet inte om det alltid är det bästa, men den här gången var det nog det I guess. Och mitt fridskonto ligger finally på plus.

Reclaim my name

Andas - ge mig frid.
Bönegrupp - be, men hör någon egentligen?
Cykel - hade varit fantastiskt fint att ha.
Drömmar - jag börjar tröttna.
Enkelhet - att leva så enkelt, och därför så svårt.
Framtid - ständiga samtalsämne, ständiga oro.
Glass - minst en om dagen.
Helgi - min nya kärlek http://www.myspace.com/helgijonsson
Ikon - är det värt en sommar på speed?
Jag - förbannade självcentrism.
Kallelse - är det inbillning, flykt eller fantasi?
Lakan - borde bytas men min svett känns hemtrevlig.
Mamma - skickade livets finaste mail.
Norge - hade varit som det bästa.
Omtanke - vill jag bli världsbäst på.
Promenera - varje morgon; jag, min Ipod och den där Gud.
Que? - ungefär så ja.
Relationer - Livselexir och lungcancer.
Sommar - I think I've lost it, den som skulle bli så bra.
Tacksamhet - ändå, ständigt, ständigt tacksam.
Utbildning - känns så rätt men ändå så fel.
Värk - min hals is killing me!
X - jag är en gnällspik.
Y - jag saknar mamma.
Z - att känna jord under fingrarna. Jag rensar dina rabatter gratis.
Åska - en längtan somehow.
Äventyr - ge mig!
Ömsa skinn - det är dags nu.

Something new

I wish it was, men det närmar sig 15/4 och Gud är lika tyst som trasiga väckarklocka. Jag skjuter på beslutet som om det vore en dödsdom och framtiden känns mer skrämmande än att vandra ensam hem genom Stockholmsnatten. Jag är besatt av tanken på att hitta tryggheten, om den nu ens går att finna. Jag vill på riktigt ge Stockholm en ny chans, ett år utan ett krossat hjärta och en sprucken folkhögskolebubbla i bagaget. Ett år då staden får ta mig med den storm jag hittills bara anat, ett år då smörgåsbordet står uppdukat och varje dag bjuder på nya gastronomiska upplevelser. Men kan det ens bli så? Är det värt ett försök trots att halva min bekantskapskrets flyr huvudstaden och mina närmaste vänner inte ämnar dra sig åt de kungliga breddgraderna? Kommer jag trivas ett år till, kommer det bli bättre, kommer jag ha någon att umgås med och framför allt; kommer jag hitta min trygghet och lycka?

Stockholm/Göteborg/Uppsala/Lund/Jönköping/Nässjö? Ge mig ett bra förslag så kanske det blir du som får avgöra min framtid. Bajs.